.

Idag är en ny dag.
Sorgen och saknaden hänger dock kvar lika mycket.

Gårdagen var bland dom värsta dagarna sedan du gick bort. Känns sjukt konstigt att åka till en grav med blommor istället för till dig, hem till dig.


Som jag sa till N så hade det vanligtvis varit så att jag skulle tagit första bästa bussen ut till dig när jag vaknat, för att mötas av en extra uppklädd och glad mamma i dörren. Få den där kramen som jag saknar så ofantligt mycket varje dag. Gratulera dig och på det få svaret;" Usch, jag börjar bli så gammal" påföljt av ditt fnitter medans du går in mot köket för att slå på kaffe.


Sedan skulle vi sitta, allihopa, i ditt kök och fika. Jag och Nicole skulle säkerligen reta dig till tusen och härja på som små femåringar. Kevin och Pierre skulle skrattat lite diskret, den ena högre än den andra och du skulle skrattat lika mycket som oss samtidigt som du skulle ha viftat med handen och sagt "Sluta nu, ät upp istället!!"

Istället sitter jag här, i den bittra verkligheten och röker cigarett på cigarett och hoppas och ber om att du nu har det bra. Att du ser oss, och alltid kommer ha ett öga ner mot oss. Att du kommer hjälpa oss i jobbiga och svåra stunder som dessa och att du aldrig kommer glömma oss, så som vi aldrig kommer glömma dig.



Du är i mina tankar varje dag ♥