3 APRIL 2010
Sitter här. Fortfarande på samma ställe. Vet inte riktigt ut eller in. Är jävligt trött och dessutom jävligt hungrig känner jag nu. Inte många dagar man har hunnit känna efter riktigt. Men ändå har det gått 6 dagar, 6 dagar som gått så sjukt fort fast när man väl varit i dom så har klockan knappt tickat.
Vätskebrist som heter duga, spruckit helt i mungiporna. Kanske inte så konstigt då man levt på kaffe och Power King hela veckan.
Satt och läste lite bloggar nu i brist på annat och för att få tiden gå, inser verkligen hur allt man tidigare sett som problem är trivialt. Inser dessutom hur det faktiskt är så att folk begär mycket av vänner dock levererar dom inte detsamma. Fast ändå ska man anse att man är värd den vänskapen man själv begär. Ändå ska man se till sina "stora" problem och känna att "man är helt ensam".
Jag försöker inte på något sätt att köra "Min gräsmatta är större än din", vill bara på något sätt att folk kanske ska stanna upp då och då och borse från dom problem man kanske har för stunden och se det som faktiskt är bra. Se till att man spenderar tid med familjen, om den möjligheten inte finns, se till att dom vet hur mycket dom betyder. Visa sin partner hur mycket man uppskattar denne och varför man faktiskt valde att bli tillsammans med personen, vad det var som fick en falla från första början och varför man stannar. Visa sina vänner stöd, även fast man själv har jobbigt, för det man ger får man tillbaka.
Vänskap är det viktigaste du har i livet, oavsett om det är i form av en partner, en förälder, ett syskon, en vän. Uppskatta det du har istället för att gräva ner dig i problem och misär.
Älska varandra, innan det är försent. Älska varandra till slutet.
Mina syskon, er älskar jag till döds.
Min pappa, behöver jag ens förklara?
Mina mostrar, vi har inte haft så bra kontakt tidigare och egentligen inte träffats på ett tag men så fort ni kommit hit har jag känt lugnet, jag kan slappna av och jag uppskattar erat stöd till 100%
Min pojkvän, du är min klippa i det som nu händer. Du får mig att känna mig trygg oavsett situation och jag vet att du inte kommer försvinna. Med dig är jag lycklig och med dig är jag hel.
Min mamma, ditt ljus kommer aldrig försvinna. Mina minnen av våra 21 år tillsammans likaså. Du har varit det bästa i mitt liv så länge jag kan minnas och du kommer fortsätta vara det. Även fast du nu rycks ifrån oss alltför tidigt så är jag säker på att du alltid kommer finnas med mig genom mina steg i livet. Du är en fantastisk människa och jag älskar dig.
Vätskebrist som heter duga, spruckit helt i mungiporna. Kanske inte så konstigt då man levt på kaffe och Power King hela veckan.
Satt och läste lite bloggar nu i brist på annat och för att få tiden gå, inser verkligen hur allt man tidigare sett som problem är trivialt. Inser dessutom hur det faktiskt är så att folk begär mycket av vänner dock levererar dom inte detsamma. Fast ändå ska man anse att man är värd den vänskapen man själv begär. Ändå ska man se till sina "stora" problem och känna att "man är helt ensam".
Jag försöker inte på något sätt att köra "Min gräsmatta är större än din", vill bara på något sätt att folk kanske ska stanna upp då och då och borse från dom problem man kanske har för stunden och se det som faktiskt är bra. Se till att man spenderar tid med familjen, om den möjligheten inte finns, se till att dom vet hur mycket dom betyder. Visa sin partner hur mycket man uppskattar denne och varför man faktiskt valde att bli tillsammans med personen, vad det var som fick en falla från första början och varför man stannar. Visa sina vänner stöd, även fast man själv har jobbigt, för det man ger får man tillbaka.
Vänskap är det viktigaste du har i livet, oavsett om det är i form av en partner, en förälder, ett syskon, en vän. Uppskatta det du har istället för att gräva ner dig i problem och misär.
Älska varandra, innan det är försent. Älska varandra till slutet.
Mina syskon, er älskar jag till döds.
Min pappa, behöver jag ens förklara?
Mina mostrar, vi har inte haft så bra kontakt tidigare och egentligen inte träffats på ett tag men så fort ni kommit hit har jag känt lugnet, jag kan slappna av och jag uppskattar erat stöd till 100%
Min pojkvän, du är min klippa i det som nu händer. Du får mig att känna mig trygg oavsett situation och jag vet att du inte kommer försvinna. Med dig är jag lycklig och med dig är jag hel.
Min mamma, ditt ljus kommer aldrig försvinna. Mina minnen av våra 21 år tillsammans likaså. Du har varit det bästa i mitt liv så länge jag kan minnas och du kommer fortsätta vara det. Även fast du nu rycks ifrån oss alltför tidigt så är jag säker på att du alltid kommer finnas med mig genom mina steg i livet. Du är en fantastisk människa och jag älskar dig.
Kommentarer
Trackback
