Frigjord?

Ungefär.


Nu sitter vi hos ida och dricker vin, lyssnar på gamla lattjiga playlists.

Idag insåg jag mitt värde, på riktigt. Jag har låtit allt gå för långt, i tron om att det var vi och oavsett tidigare incidenter så blir det annorlunda. Men det blir det ju inte. Jag har sagt det säkert fem gånger, men denna gång är det på riktigt.

Jag har tur som har världens bästa runt omkring mig.

Tina, Totte och Danne - hur bra är inte ni??!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0