8 MAJ 2010

Du är i mina tankar, varje dag, varje minut, varje sekund. Världens bästa, himlens vackraste♥



Jag önskar verkligen av hela mitt hjärta att du fanns kvar här bland oss mamma, varje dag, hela tiden. Häromdagen vaknade jag upp till den starkaste saknaden av dig hittills. Fick sånt sug att bara åka ut till dig och hälsa på så som jag alltid gjorde, tills jag kom på mig själv. Åh, det hade varit så mysigt nu när värmen är på väg att sätta sig på din balkong med en kopp kaffe och en cigg och bara surra så som vi alltid gjorde.

En vän sa till mig; Man vill prata med någon som kan berätta för en hur man ska ta sig igenom det, hur man ska hantera sorgen och saknaden, och egentligen är det personen man förlorat som man helst av allt vill ha råd av.

När jag tänker på personen jag skulle be om råd, eller personen jag skulle prata med om vad som helst så tänker jag på dig. Du har hjälpt mig så mycket med allt och jag har som sagt alltid kunnat förlita mig på att du ska ha dom rätta orden att säga. Hade du nu varit här hade du kunnat trösta mig och säga hur jag skulle göra, eller ja, försöka göra och jag skulle ta dom råden till mig och säkerligen må mycket bättre. Men nu är du inte det och jag känner mer och mer med tiden hur otroligt orättvist allt är.

Jag funderar varje dag på vart du nu kan vara och innerst inne så tror jag att det måste vara ett bra ställe. Att du nu är fri från all smärta du gick igenom sista tiden, all trötthet och all sorg. Jag vet att det jobbigaste för dig var att lämna oss, att se oss ledsna och inse att du aldrig mer skulle få se oss. Men mamma, det tror jag att du gör. För alla vi ser dig då och då, i våra drömmar och bland våra fotografier och minnet av dig kommer aldrig aldrig någonsin försvinna.

Du har gjort mig till den människan jag idag är, och jag vill påstå att du har gjort ett ganska bra jobb faktiskt. Jag ser dig i saker jag gör och jag älskar det. Mamma, min vackraste mamma. Du vet hur mycket vi älskar dig, och du vet hur det smärtade i oss också att veta att du skulle lämna oss. Men någonstans finner jag en trygghet i banden vi funnit mellan oss i familjen som vi inte kände till innan.

Jag har känt ett flertal gånger att ingenting kommer lösa sig, det finns ingenting som möjligtvis skulle käönnas bra eller göra saker bättre. Men jag känner nu att framtiden faktiskt ser rätt så ljus ut även fast den är utan dig, i kroppslig form. Du är med mig varje dag och jag likaså med dig.


Jag älskar dig mamma




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0