What happiness means to me






Jenny was gone, though i thought that i knew her.

Det här var längesen. Väldigt längesen.
Det tar några månader mellan varven för mig kan vi ju helt sonika konstatera.

Anledningen till att jag hittade tillbaka är en låt. En låt som skickades till mig igår.

En riktig känna-efter-låt, även fast texten inte är betydelsefull i sig. Den inbringar bara en känsla. Den här känslan. Som är svår att sätta ord på, men som känns som så många gånger förr.

Samma känslor blandat med nya känslor = en fantastisk kompott.
Summa summarum, jag fick det visst rätt bra till slut.


Thåström och tisdagschill

Funsade rent spontant på om jag kanske skulle omvandla min emo-blogg och bli en sån där;"idag-har-jag-sett-ut-så-här-tjej".


 
 
 
 
 

Hahahahahahaha! Psyche!


Ja, det var då inte igår.

Jag har liksom tappat det här med att blogga lite.
Knappt så att jag läser bloggar längre faktiskt.

Funderade på om jag skulle ta bort bloggen bara. På så sätt behöver man inte känna sig tvingad till att skriva något, ungefär som jag gör nu. Men - det skulle ju innebära att jag tar bort mer än två års känslor och framförallt bearbetning jag gjort under tiden. Har liksom inte riktigt hjärta till att radera. Allt.

Läste igenom allt denna morgon och jag kom uppriktigt tillbaka till samma rum, lyssnade på samma musik, såg samma tv, kände samma doft, skrev på samma tangenter i samma mörker och kände samma ständiga sorg och uppgivenhet.

Jag trodde aldrig jag skulle ta mig ur den sorg jag en gång fick uppleva. Allt från saknaden av min älskade mamma - till en kärlek som gick för långt och till slut bara gjorde skada. Två saker som till slut gjorde mig till en helt annan människa. Som gjorde att jag mer eller mindre tappade allt jag en gång var.

Jag är långt ifrån klar, men jag tacklar det på helt andra sätt nu. Trots små dippar då och då. Men det behövs. Man behöver ha tillfälliga dippar för att sedan kunna ta sig själv i kragen och resa sig.

Bloggen har varit ett sjukt välbehövligt verktyg för mig i alla dessa stunder. Och det är den fortfarande. Om så bara genom att läsa allt som skrivits genom åren. Men den behövs dock inte på samma sätt som då. För nu ser det annorlunda ut. Jag mår bättre och har släppt saker som drog ner mig.

Nu står jag alltså här. Bostadslös - men med en positiv inställning. Jag har kaffe, snus, ett jobb, fantastiska människor i min tillvara och framtidsplaner jag ser fram emot. Så i det stora hela så var det förstnämnda nästan ingenting egentligen.
 
Jag är jag - och jag behöver inte ändra mig eller vara något jag inte kan eller trivs med för någon annan.
Och jag duger faktiskt. Faktiskt.
Mer behövs inte.

Fridens!

Vi har det bra! ASBRA!


Arlanda

I väntan på incheckning så sitter vi på ett café och dricker semesterns första bira!

Varit vaken ett dygn, stel i hela kroppen och svart i hela nyllet men vem bryr sig? Vi åker till alanya!!


On your list to do

Imorgon åker jag utomlands. FYFAN vad skönt!

Benny, Ronny och Berit.


Aint no reason

Hemkommen och lycklig i kropp och själ efter min sthlmsvisit.

Inte aslycklig över att komma tillbaka till Sundsvall dock, men kanske har den lilla gnuttan energi man behöver.

Jag är inte gjord för den här stan och det blir mer och mer tydligt för var dag som går.

Men oj så bra det var...


Mitt i natta

Om två veckor styr jag kosan ner mot Stockholm under min ledighet. Ska hinna med mormor, moster, bästa Andreas, göra klart tatueringen och dessutom en middag som jag ser ytterst mycket fram emot!

Skönt att få åka härifrån och faktiskt vara ledig på sin ledighet. Slappna av, bara göra skoj och vara med braiga människor!

Annars då?
Jodå, det går bra nu. Uppriktigt bra. Bara tanken av att sticka från stan bär mig genom mitt konstanta arbetande som råder fram tills dess. Att allt annat är lite upp och ner med praktiska saker och allt annat går ju faktiskt inte att göra så mycket åt.

Jag fortsätter tänka att jag åker imorgon så fortsätter jag hålla mig uppe tills jag, den torsdagen, kliver av jobbet, sätter mig på nattbussen och anländer en fredagsmorgon som kommer göra mig så glad.

Godnatt!


Let's be honest, your promise was never meant to last. So let's be honest - i'm never looking back, for My sake


The first step is the one you believe in.

Imorgon ska jag äntligen upp till min älskade mamma.
Avrundas med en middag på Ming Palace i sedvanlig ordning och sedan hemmachill..

Onsdag ska mäklaren komma förbi och värdera lägenheten, någon som har en lägenhet - holla at me!


Torsdag ska vi säga hejdå till dig älskade farmor.
Även fast det inte känns som det nu, och inte kommer göra på väldigt länge, så vet jag att det kommer bli okej. Att saker och ting kommer bli bra och ljusare med tiden. Känns ärligt redan som att det börjar komma en liten ljusglimt i tillvaron och det fortsätter förhoppningsvis så.

Nu ska jag göra mig klar för jobb och lämna in semesteransökan.
Vill. Ha. Nu.

Dagens;  Shinedown – I'll Follow You

Was this it?

http://www.youtube.com/watch?v=jH0HDNTrHFw
Det är något med den här årstiden.
Något varje år.
Helt matt efter en natt med miljontals tårar och inte en minuts sömn.
Slut i kropp, slut i själ och helt färdig i hjärtat.
Folk dör.
Ja.
Men ibland tror jag att gud slänger dom här spottloskorna i mitt ansikte gång på gång på rent djävulskap.
Ren och skär djävulskap.

<3

Vila i frid älskade fina farmor.
Nu får ni vara tillsammans, mina två fantastiska underbara.

Jag älskar dig.
Jag älskar er.


För mig finns det bara en

När jag vaknar upp och ser dig bredvid mig, när jag håller om dig och hör dig andas - då är lyckan komplett.


You raise me up to tear me down

http://www.youtube.com/watch?v=JHMUP0Bg9sE&feature=youtu.be

Om

Min profilbild

RSS 2.0